• Italienska Statens Turistbyrå
  • Den Italienske Stats Turistbureau

Nedladdningar

Sökmotor

Please install Adobe's Flash Player in order to view this page.

Lär känna Italien

round-corner

Ladda ner våra broschyrer

Cycla i ItalienRivista 1Rivista 4Rivista 3

Sardinien

För både jetsetaren och äventyraren
För dig som söker fina snorkelvatten
För den som vill ha en alldeles egen semesterupplevelse

Sardinien (Sardegna på italienska) är Medelhavets näst största ö, en ö för avspänd semester med mycket bad och sol. I byar och städer lever konsthantverk och traditioner. Däremellan en fantastisk natur.

Historien är stökig: fenicier och kartager, Romarriket och Bysans, marinrepublikerna Genova och Pisa, spanjorer och österrikare, alla har de haft sin epok på ön. Konungahuset Savojen var de sista att tillskriva sig ön, fram till Italiens enande. De historiska monumenten består i allt från stenåldersgravar och romerska tempel, till medeltida lantkyrkor och vakttorn, och slutligen katalanska palats och spanskinfluerat måleri. Hela ön andas historia.

Landsbygden vid Alghero

Det sardiska landskapet är till stora delar kargt och bergigt, för att plötsligt ge plats åt olivlundar och andra odlingar i dalgångar och på slänter. Den orörda naturen är bitvis rena vildmarken, frodiga skogar med kastanj och korkek. Här och där fångar blicken en fårahjord på bete. Fårost, "pecorino", är en godsak att köpa med sig hem. Vandring eller ridning  i pastorala landskap, spännande klättring, exotiska viner och mycket mer väntar den nyfikne turisten.

Sardinien är det självklara valet för den som söker vackra "egna" stränder och kristallklart vatten att njuta av i lugn och ro. De flesta stränderna är naturstränder, och de sardiska kusterna är ständigt omväxlande. Höga klippor viker plötsligt undan för breda sandstränder, till synes helt orörd natur samsas på sina håll med utbygd lyxturism. Snorklaren får sitt lystmäte överallt. De flesta sevärdheterna följer också kusterna, så vi kör väl ett varv!

Många anländer med färjan till Olbia i nordost, den når kajen lagom till frukost. Norrut breder jetsetarnas lyxiga Costa Smeralda, "smaragdkusten", ut sig med Aga Khans Porto Cervo från 60-talet och en rad högklassiga semesteranläggningar och yachtbryggor. Den som lapar sol en vecka här gör förstås en tur till de arkeologiska lämningarna från sten- och bronsåldern runt Arzachena.

Gallura heter distriktet som täcker in öns nordspets, och den östra sidan är sönderklippt med vikar och öar, varav stora delar är naturreservat med vita och rosa stränder. De två större öarna La Maddalena och Caprera kan du nå med bil. Den sistnämnda var nationalhjälten Garibaldis favoritplats, där han levde sina sista år. Hemmet är museum. La Maddalena är också namnet på den enda egentliga tätorten här, en fiskeby som blivit populär badort. Marinarkeologiska fynd från romartiden finns på det lilla museet. Längst in norr ligger så Santa Teresa Gallura, viktig fiskehamn och badort. Härifrån går också färjor till Corsica. Capo Testa och kringliggande vikar är av slående skönhet.

Efter man rundat den vackra nordspetsen följer Costa Paradiso. Lättillgängliga stränder kan vara svåra att finna för den som besöker området för första gången; välj att stanna till vid Vignola eller  Isola Rossa. En avstickare inåt land från denna kust - eller om du följer landsvägen rakt västerut direkt från Olbia - tar dig till staden Tempio Pausania, som ligger lummigt omgiven av korkekskogar. Så liten den är har staden i många epoker varit viktigt kulturellt och religiöst centrum. Det lilla samhället Aggius just nordväst om Tempio Pausania är också sevärt, och kanske köper du med dig en färgstark väv härifrån.

Stintino

Det kuperade landskapet är suggestivt och vackert, granitklippor och vattenfall avbryter plötsligt det gröna. Den naturintresserade gör en tur upp på berget Monte Limbara (1.359 m) inte långt härifrån.

Vid nordkusten kan Castelsardo med sin nästan intakta stadsplan från 1102, eller det lite större Porto Torres, vara alternativa stopp. I Stintino uppe på udden i nordväst väntar fantastiska stränder, "La Pelosa" heter den mest berömda med kritvit sand. Stintino är gemytligt trots sin korta historia. Staden byggdes av de bönder och fiskare som tvingades lämna ön Asinara år 1885 när beslut tagits om att ön skulle användas som karantän och sedermera till fängelse. Idag är Asinara en intressant nationalpark, "Parco Nazionale dell'Isola dell'Asinara". 

Alghero har ett pittoreskt centrum, högt beläget med utsikt över havet. Den gamla katalanska kolonin från 1300-talet har blivit en omtyckt badort, som trots turismen lyckats bevara sin charm. Stränderna ligger precis utanför centrum. Gatan Via Principe Umberto är en flykt till svunna tider. De spanska influenserna är tydliga, inte minst i den vackra katedralen från 1500-talet. Promenadstråket som följer de välbevarade gamla murarna är en attraktion i sig. Snorklaren tar sig till bukten Porto Conte, och på andra sidan Porto Conte ligger udden Capo Caccia där över 600 trappsteg ner i klippan leder till Sardiniens mest intressanta grotta. Hit går också båtturer från Alghero.

Sassari heter provinshuvudorten här i norr, där gatan Corso Vittorio Emanuele II leder dig rakt igenom den lilla historiska stadskärnan med spanskgotiska byggnader. Av 1100-talsmurarna finns ett litet stycke bevarat längs med Corso Trinità. Här går det livat till i samband med folkfesten "Cavalcata Sarda" (näst sista sönd i maj) med kilometerlånga vackra korteger, hästkapplöpning m m. Moscato och Vermentino är typiska vita viner från Gallura att köpa med sig hem, tillsammans med de röda Carignano och Cannonau från sydvästra delarna av ön.

Arzachena

Söderöver ligger området Logudoro-Meilogu, även kallat Nuraghi-dalen - här finns alltså en hel del av dessa mycket tidiga, mycket hemlighetsfulla och mycket typiskt sardiska byggnationer som kallas nuraghi, från öns bronsålderskultur. De är närmare 7.000 till antalet och återfinns över spridda över hela ön, ett av de största komplexen är Nuraghe su Nuraxi vid Barumini i inlandet längre söderut. Unesco har placerat dem på sin världsarvslista.

Nära havet i en grön dal finner du sedan Bosa, pittoresk liten stad på medeltida grund, känd för sina filigranarbeten och Malvasia-vin. Öster om samhället kikar du kanske in i medeltida kyrkan S. Pietro.

Udden Sinis är marint naturreservat ut till lilla ön Maldiventre med fantastiska dykvatten, och lagunen Stagno di Cabras har ett mycket rikt fågelliv. De arkeologiska lämningarna efter fenicier och antikens romare i Tharros längst ut på den natursköna udden är sevärda. Ett gigantiskt torn byggdes på 1500-talet på den rymliga sandstranden i Torre Grande vid Oristano (provinshuvudort) för att spana efter pirater. Karnevalstraditionerna här är alldeles speciella med folkfesten La Sartiglia (fettisdagen och föregående söndag).

Västra sidan domineras av fri natur med några få mindre badorter, men framför allt spridda hotell och vackra stränder att leta sig fram till vid Costa Verde.  Sulcis-Iglesiente heter distriktet. Vid Piscinas och Pistis (Torre dei Corsari) är stränderna som mest imponerande, med Europas största sanddyner, ibland 30 m höga. Ingurtosu är en kuriositet på vägen mot Pistis, en övergiven gruvby från 1800-talet med en direktörsvilla inspirerad av engelska slott! Arbus heter närmaste lilla stad i inlandet, känd för hantverksmässig produktion av knivar, och längre söderut vackert belägna Iglesias. Landskapet är säreget vackert, märkt av århundraden av mineralbrytning. Unesco!!??

Allra längst ner i sydväst ligger fiskebyn Portoscuso, numera badort, och de vackra öarna San Pietro och Sant'Antioco. Till den senare finns broförbindelse. Här väntar tvära klippor, vit sand och klart vatten. Tonfisket en gastronomisk magnet specifika perioder.

Olbia

Vi rundar den södra udden - Costa del Sud - och den historiskt intresserade stannar till vid utgrävningarna i Nora, staden som anses vara den första feniciska bosättningen på ön, övertagen av romarna, och i stort sett övergiven på medeltiden.

Cagliari är en modern hamnstad med gamla anor, och såväl provinshuvudort här i söder som hela regionens huvudstad. Staden är en arkitektonisk mix; den som kommer sjövägen ser de medeltida profilerna av stadens upphöjda mitt, nedanför dominerar de spanska referenserna, och också de modernare tillskotten. Den som vill veta mer om öns spännande förhistoria besöker arkeologiska museet (Museo Archeologico Nazionale) inhyst i Cittadella dei Musei, ett f d militärkomplex i gamla stan. Den feniciska gravplatsen Tuvixeddu, den romerska amfiteatern, den mycket tidiga kristna kyrkan S. Saturno, och katedralen med sina spanska utsmyckningar formar tillsammans ett historiskt tvärsnitt av staden. Den 1 maj sätter folkfesten S. Efisio färg och fart på gatorna.

Till Cagliari-provinsen vallfärdar också ornitologer, för de historiska saltdammarna i Molentargius i det närbelägna inlandet, med ett mikroklimat som lockar hundratals fågelarter, bl a flamingos.

Stränder får du söka ett stycke ut från storstaden Cagliari, på båda sidor av viken har stränderna vit sand, men badturisten väljer oftast att dra sig ännu lite längre bort. På öns sydöstra spets finner du pittoreska Villasimius och vida stränder. Norrut följer sedan Costa Rei med sina 8 km sanddyner, och i bakgrunden historiska vakttorn, mandelträd och citruslundar. Både windsurfare och snorklare gillar dessa trakter.

Arbatax med sina röda klippor och Cala Gonone längre norrut, vid nationalparken Parco Nazionale del Golfo di Orosei, hör till de mer välbesökta semesterorterna på östra sidan. Från Cala Gonone besöker du också Dorgali med välbevarat litet centrum några kilometer in i landet - köp med en getost härifrån! En dag kanske du tar vägen över lilla vitkalkade Galtellì.

Längre in i landet ligger ytterligare en nationalpark, Parco Nazionale del Gennargentu, med Punta La Marmora som är hela öns högsta topp (1.834 m). Bergsbyarna Tonara och Aritzo är bra startpunkter för att utforska nationalparken. Till Aritzo åkte man förr i tiden för att samla snö till att göra citronsorbet, och i Tonara är den lokala nougaten en självklar souvenir. Gör också ett stopp i byn Gavoi, här produceras fin pecorino-ost.

Nùoro, författaren och nobelpristagaren Grazia Deleddas fascinerande hemstad, vilar i inlandet vid motorvägen som lägger en tvärslå över ön. Nuoro är ett intellektuellt centrum, och kan symbolisera öns hjärta och själ. Här är det genuint sardiska upplevelser som möter besökaren, varken spanjorer eller andra har influerat de djupt rotade traditionerna. Gastronomin är rustik och folkfesterna (t ex Sagra del Redentore 29 augusti) är riktiga skådespel.

Folkfest

Det vilda bergslandskapet som omger Nuoro bjuder på mycket fina naturupplevelser till fots eller med häst, längs boskapsstigar som leder upp på höjderna.

Behöver du en kaffepaus, gör en avstickare till bondesamhället Orgòsolo, där ca 250 moderna muralmålningar smyckar husen i centrum, mestadels med socialpolitiskt budskap. Oliena ligger vackert uppe på en höjd och har ett mycket sympatiskt litet historiskt centrum. Orten är känd för sina viner, men också för smycken i filigran och för vackra broderade sidenschalar.

På vägen upp mot Olbia passerar vi flera mindre badorter med snälla stränder som La Caletta och  gemytliga San Teodoro, och äldre små centrum som Siniscola och Posada någon mil från kustbandet som trevliga stopp på resan. På en halvtimme är du sedan tillbaka till Olbia, om det var där du skulle ta båten.

Officiell hemsida, Regionen Sardegna www.sardegnaturismo.it

 

Page Footer

ENIT – Italienska Statens Turistbyrå - Gärdesgatan 14 – SE-115 27 Stockholm – tel +46 (0)8 545 68 330 – stockholm@enit.it